Tommy Nyström, kommunalråd i Gällivare, väckte debatt när han sa att gruvarbetarmentaliteten skrämmer bort folk från samhället. Kraftsamlings moderatorer Ingela Lekfalk och Filip Lundgren bjöd upp honom på scen. Vad menar Tommy Nyström med gruvarbetarmentaliteten och hur vill han förändra Gällivare?

Du väcker starka känslor?

- Det händer. Uttrycket gruvarbetarmentalitet nämnde jag på en konferens i Luleå om socialt företagande. Jag har jobbat sedan 1970 på badhus. Det är ungefär som att vara hos frisören, där hör man allt och lite till. Så jag har hört jargongen som finns i många av våra kommuner, inte bara Gällivare och Kiruna.

- Det var inte meningen att det jag sa skulle slå direkt mot gruvarbetarna, de har gjort mycket bra och är på väg åt rätt håll. Men vi har en bruksmentalitet som följer oss. Nästan dagligdags upplever jag den hårda machostilen. Jag reagerar mest mot hur man behandlar kvinnor, i politiken framför allt.

Varför sa du det du sa om gruvarbetarmentalitet?

- Det är inte jag som har myntat uttrycket, det har följt med sedan 1970-talet. Gruvarbetarna har ett tufft och hårt yrke. Då kanske jargongen också blir tuff.

- Eira Andersson på Luleå tekniska universitet har gjort en avhandling om machokulturen i gruvnäringen. Där bekräftas många av de attityder som jag märker på badhuset, bland kollegor och på stan. Inte minst hur man behandlar kvinnorna. De som inte har slips och kavaj.

Kan du ge något exempel på hur kvinnorna behandlas?

- I politiken får kvinnorna inte samma gehör när de kommer med kloka och vettiga förslag. Även i mitt eget parti försöker manliga politiker plocka ner kvinnor. Jag märker ibland en attityd mellan starka kvinnor, att en stark kvinna inte vill möta en annan stark kvinna.

Finns det inte en risk att du blir en generalist i det du säger? Att de som inte har den här mentaliteten känner sig hårt träffade?

- Jag drar inte alla över en kam. Det var inte min mening att trycka till gruvarbetarna, och jag har fått bära hundhuvudet för det. Men jag står för det jag har sagt. Jag har sett hur det var på 1990-talet i Gällivare. Vi har tappat 500 människor per år, så någonting är fel.

- Nu har vi vänt trenden, för första gången i år. Vid halvårsskiftet var Gällivare den kommun som hade högst inflyttning i länet. Vi måste se till att ha bra attityder och vara bra ambassadörer för att få en inflyttning och kunna leva kvar i en vacker kommun och ett vackert län.

Men vilka attityder i Gällivare är det du vill förändra?

- Det handlar inte bara om gruvarbetarna. Även jag kan behandla kvinnor på felaktiga sätt vid något tillfälle. Men jag försöker tänka mig för.

- Vi har även konstiga attityder mot nyinflyttade. Jag har blivit mordhotad för att jag har varit positiv till att ta emot nyanlända flyktingar till Migrationsverkets anläggning i Gällivare. Då kan man börja snacka om attityder.

Hur tror du att det ser ut om tio år?

- Dagligdags i mitt yrke försöker jag få det att bli lugnt och sansat. När jag blev kommunstyrelsens ordförande såg jag vilken jargong det var i sammanträdesrummet. Det första jag gjorde var att säga: "Jag kräver att även vi ska ha en god arbetsmiljö, trots att vi är politiker. Bara då kan vi kunna fatta kloka beslut."

- Könsfördelningen spelar roll. Jag tror att det är viktigt att vi har 50/50 eller en majoritet av tjejer i de här konstellationerna. Det blir ett helt annat klimat.

Vi har pratat mycket om Gällivare. Men vad säger du om resten av Norrbotten?

- Jag tror att vi kan vara lika goda kålsupare hela länet. Hela länet tappar ju folk.

- Under min tid i politiken har jag sett att kusten, Malmfälten och Tornedalen har varit splittrade. Nu upplever jag mer och mer att vi börjar samarbeta. Vi har bildat olika organisationer där vi är sammansvetsade. Då är vi på rätt väg. Norrbotten har aldrig varit så hett som idag.

Då blir den sista frågan ganska onödig: Om du hade vetat vilka reaktioner du skulle få, hade du sagt samma sak ändå?

- Ja.