I boken ”Landet utanför – ett reportage om Sverige bortom storstaden” analyserar författaren och journalisten Kristina Mattsson hur 200 av landets 290 kommuner försöker stoppa avfolkningen. De flesta misslyckas, men vissa samhällen på landsbygden är framgångsrika. Hur gör de för att växa? – När jag började min resa trodde jag att avfolkningen mest var ett problem i inre Norrland. Men i norra Skåne, Kalmar län och Dalsland kämpar orterna med precis samma frågor, säger Kristina Mattsson.

Landsbygdens avfolkning har pågått länge i Sverige. När Kristina Mattsson växte upp under 1960-talet kunde Sverige vinna VM i urbanisering. En miljon människor bytte livsform från landsbygd till tätort.

Med 1990-talskrisen fick svenska bruksorter rejäla problem. Konkurrensen från Kina tvingade industrin att effektivisera. Produktionen skulle göras snabbare och billigare med mindre personal. Många jobb försvann från svensk arbetsmarknad. Samtidigt gjordes bra saker från politiskt håll. Man drog igång kunskapslyftet och satsade på regionala högskolor.

- Oavsett detta har många unga människor en stark urban längtan. På landet kan det finnas både jobb, jakt och fiske - men stadens dragningskraft är ändå stor. Där får man intryck, möter spännande människor och kan välja mellan restaurangerna. Internet drar med oss alla ut i världen, säger Kristina Mattson.

Det är dumt att prata om unga som en enhetlig grupp, menar hon. Alla landsändar som vill överleva, inklusive Norrbotten, behöver framförallt kvinnor i fertil ålder. Därför borde man inte fråga sig vad unga vill ha, utan vad unga kvinnor vill ha. Påfallande ofta vill de ha ett rikt kulturliv och ett öppet samhälle.

- Samhällsklimatet måste bli mer inkluderande. Det räcker inte att vara välvillig till kvinnor, invandrare och hbt-personer. Det handlar om att ge alla människor plats och livsrum på orten. Majoritetssamhällets förhållningssätt är viktigt.

Vad beror det på att vissa bygder somnar in medan andra frustar av vitalitet? Kristina Mattsson tar värmländska Sunne som exempel. Det är ett litet samhälle med en stark bondtradition 7-8 mil norr om Karlstad.

- Alla är omåttligt positiva när man kommer dit. De talar om sin öppenhet för människor och berättar hur bra det är i Sunne. Det spelar ingen roll att befolkningen minskar.

Under krisåren i början av 1990-talet kom en rapport som visade att Sunne hade Sveriges lägsta utbildningsnivå. Samtidigt som ortens grafiska industri dippade totalt i omställningen till ny teknik kom Tetrapak till Sunne. Då fick entreprenören Inga-Lill Lindqvist en idé. Hon ville starta en kurs för arbetslösa grafiker så att de kunde möta Tetrapaks behov att trycka förpackningar.

Sunnes bildningsnämnd och grafikindustri tände på iden. Bildningsnämnden rev upp sin budget och satsade elva miljoner kronor på en utbildning i grafisk design. Det lyckades. Idag har Sunne blivit ett grafiskt utbildnings- och forskningscentrum med kontakter över hela världen.

- Folk har dragits med i denna uppåtgående spiral. Det visar att inte bara entreprenören utan hela samhället är viktigt för att lyckas. Det krävs en samtidighet i satsningarna, att alla bidrar med sina resurser. Sunne har lyckats för att entreprenören, industrin och kommunen slog sig samman och sa: Det är nu eller aldrig!